Ridhusträning

Igår kväll var vi och kikade på hundklubbens ridhustävling. Det var Ztimmas första besök i ridhus och hon var sugen på att hälsa på alla hundar hon såg…Och hundar var det många av förstås. Vi satt mestadels och tittade på elitklassen, men kände inte mer än ett par stycken som tävlade. Konstigt egentligen – massor av folk som var anmälda men nästan inga från vår egen klubb. Nästa år kanske vi är med! ;)

Idag var det dags för ridhusträning tillsammans med bland annat några från Ztimmas dagis. Totalt var vi 11 hundar med varierande kunskaper, mest labradorer men även schäfer, irländsk röd setter, parson russell terrier och en bordercollie. Och så vi förstås. :) Det tar inte ens 10 minuter att gå från vårt hus till det här ridhuset – perfekt! Ztimmas hjärna fick jobba på högvarv – massor av roliga hundar som man inte fick hälsa på (många av dem umgås hon ju dessutom med på dagis), ochett delikat underlag av smaskigt GODIS som man inte fick äta av. Stackars hund. :) Till en början var det så mycket att titta på att huvudet snurrade runt på henne, men efter en stund med kontaktträning och följsamhetsövningar började hon koncentrera sig mer på mig. Det var som att någon tryckt på en knapp – från att fokus legat på allting annat i ridhuset blev hon plötsligt mer fokuserad på mig, det syntes så tydligt.

Vi körde träning med fokus på allmänlydnad – hundmöten, kontakt, sitta kvar, följsamhet, ingång till sidan… Det fanns massor av möjligheter att få störning av andra hundar och passa på att träna sånt som man inte kan göra när man inte har många hundar runt omkring. I vanliga fall när jag tränar med andra så är det momentträning vi kör, att få hjälp av någon annan att titta på momenten. Men här var det verkligen fokus på ”vanliga” grejer –  otroligt nyttigt! Vi satte hundarna i en ring och det kastades iväg leksaker utan att hundarna skulle springa iväg, och vi körde inkallning med andra hundar som störning. Ztimma fick även prova på lydnadsettans tillbakahopp över hinder och några olika apporteringar.

Platsliggningen blev väldigt rörig med många unga hundar och hårda kommandon från olika förare, vilket gjorde att Ztimma blev osäker och tittade sig runt hela tiden och satte sig upp ett par gånger. Jag ställde mig till slut väldigt nära henne och använder klickern när hon låg och hade fokus på mig. Hon tar åt sig lätt när andra människor höjer sin röst mot sina hundar, så jag måste tänka på det nästa gång.

Är lite fundersam på det här med platsliggningen – Tror ni att en väldigt rörig platsliggning med många kommandon och ”nej” från andra förstör vår träning? Eller funkar det bra om jag är nära henne och visar att det är rätt att hon ligger stilla ändå? Vill inte att platsliggningen ska bli obehaglig för henne, i vanliga fall ligger hon stilla väldigt tryggt.

Sammantaget var det en kanonträning för oss! Momentträning kan vi ju köra själva, men just allmänlydnad, stadga och passivitet är så himla viktigt och kan man få bättre störning än ett gäng unga hundar? :) Längtar till nästa vecka!

En liten Ztimma
Visst längtar jag tillbaka ibland… :)

11 kommentarer:

  1. Härligt med en bra träning, men min filosofi vad det gäller platsliggning är att ALDRIG med en ung hund lägga i stökig miljö. Först försöka befästa i lugn miljö och med ensam hund, sedan störningar med ensam hund (bollar, godis etc. ) sedan gå över till garanterat (nåja, garanti har man ju aldrig) lugna hundar som ligger stabilt, osv. Men det är så jag resonerar, finns säkert andra som tänker annorlunda.

  2. Hej du.. Härligt att ni fick en så bra träning.. jag vill med träna sånt, för det är så nyttigt för Kiwi.. Hon som stimmar ;) Så dant.. :)
    Jag hade inte lagt Ztimma mer ihop med den gruppen när hon är så ung och en rookie..
    När hon är mer störningstålig och alt sånt kanske, men just nu anser jag att du kan få problem.
    Så jag hade nog väntat. Tror det var bra att du avslutade som du gjorde, men i början måste all den träning vara positivt så man slipper problem då det är ett så viktigt moment! Det viktigaste anser jag..
    Avskyr ettan när folk går ut och tävlar trots att inte platsen sitter, men ser ju en trend i det. Sen att det kan hända vem som helst, Zazza gick upp i tvåan tror jag tom det var, för on blev skrämd av nåt..
    Men många som tävlar ettan går ut alldeles för tidigt.. platsen är det viktgaste. inte bara för en själv utan oxå för att det r ett moment där man kan råka förstöra för andra.
    men sånt är ju ändå bra att träna men lite senare.
    jag vet med mej själv att jag slarvar med störningsträning *skäms på mej* Zazza ligger bra, MEN skulle nån kasta en boll till henne skulle hon nog inte det.. :S :)
    Nu blir jag så sugen på att träna :D
    ha dte gott..
    kramar!

  3. Hej!! Håller helt & fullt med dom förra inläggen. När det gälle just platsliggningen så är jag jäkligt egoistisk. Lägger ALDRIG med nya ekipage där jag inte känner föraren, ALDRIG när det är oroligt och ALDRIG med hundar/förare som jag inte litar på …inte ens med Siri som nu har en klockren plats. Skit bra att du avslutade så som du gjorde. Mitt råd är att du oxå blir ”egoistisk” och bara lägger med dom du verkligen är säker på dvs med hundar som du vet kan detta m plats. LYCKA TILL !!!!!

    TASSAR
    FIA, SIRI & WIRRA

  4. Tack för din kommentar i min blogg! ;) Roligt att även andra utifrån hittat dit. Jag är rätt ny bloggare men är buskul! ;)
    Supersöt tik du har!

    H/Jennie

  5. Nu har jag svarat i min blogg!

    Jag hade inte lagt platsliggning i en sån rörig grupp, speciellt inte med en så ung och oerfaren hund, knappt med en säker hund heller. ;)

    Ta hand om er!

    Kram Kram!

  6. Kan bara instämma med tidigare kommentarer om platsliggning :-) för det mesta är nog redan sagt ;) !
    Att vi sen på första starten i ettan råkade ut för att just en svart flat-tik rev upp varenda hund, innan hon till slut satsade rakt på Lizzie, som tills dess hade legat orubblig trots att alla andra var uppe och skuttade .. Starten kunde ju ha varit bättre om man säger sååå *s* !
    Det är ju tvyärr ofta trassel med platsliggningar i de lägre klasserna, och jag tror inte att vi hade en enda ”friktionsfri” platsliggning före elit :( !

    Kramizar
    PS Söööt bild på söööt tjej DS

  7. Härligt med så bra träning :)
    Vad gäller platsliggning i grupp så går jag mycket långsamt fram. Först ska min hund vara helt trygg i känd miljö, sedan lägger jag på störning här hemma i känd miljö (rullar boll, kanske leker med min andra hund, jag hoppar runt osv). Sen får mina hundar ligga med känd grupp i hemma miljö, sedan med känd & lugn grupp i okänd miljö, men då backar jag och står närmare hunden och ser till att allt är lugnt & tryggt och att hunden lyckas.
    Sen lägger jag succesivt på mer störning även i okänd miljö..

    Oj, hoppas jag förklarade så någon förstår :). Det jag menar är att man vinner i längden om man skyndar långsamt, trygghet är A och O. Störingsträning blir det massor av men jag startar långsamt och i känd/lugn miljö!!!

Stängt för kommentarer.