Sommarlovet är slut och vardagen är igång, jobbet har börjat och det känns faktiskt helt okej! Sista lediga kvällen hade jag börja-jobba-ångest men när jag väl kom till jobbet och träffade alla goa jobbarkompisar så kändes det fint igen. Inte förrän nästa fredag kommer ungarna, så det finns många dagar kvar att förbereda höstens arbete på – skönt.

Helgerna är uppbokade som aldrig förr; 30-årsfest, Roxettekonsert, vara flytthjälp, kusinträff, Kolmården – naturligtvis är allt utspritt i halva landet så vi har inte en ledig helg förrän i mitten av september. Kul, men ändå lite jobbigt, särskilt med tanke på att vi tänkt renovera badrummet, måla furutrappan inomhus, lägga plattor på en gammal rabatt och lite annat innan hösten kommer. Hinner vi?

Jag har också en massa grattis att dela ut:

• Charlotte & Bonzo till er vinst i Lydnadsklass 1 med 183 poäng och LP1!

• Ing-Marie & Gaston till ert andra CERT i spår!

• Kristin & Ozzy till ert förstapris i Lydnadsklass 3!

• Uppfödare Carina som tog sig till final i Flatmästerskapet med båda sina unghundar Yava & Jackson, och otroligt nog kammade hem både silvret och bronset!

• Tobbe & Wilson (Ztimmas morbror) till fjärdeplatsen i Flatmästerskapets elitklass!

• Ingrid & Allt-i till ännu ett CERT i rapport!

Ni är helt otroligt duktiga allihop! Själva har vi tagit semester från allt vad träning/tävling heter – jag hittar ingen riktig motivation att köra igång på allvar med någonting. Vi har tränat en del jaktapportering på egen hand, och Ztimma går jättefint med härlig fart och mycket energi, helt annorlunda mot innan sommaren då hon var slö som tusan. Jag hade ju tankar på att gå några viltspår till och sedan göra anlagsprovet, men jag kommer lixom inte igång. Måste börja träna strukturerat, och framförallt att hitta tillbaka till motivationen. Undrar bara hur? Det känns lite smått hopplöst, jag måste ju ”träna för tävling” för annars blir det bara tråkig träning tycker jag, men samtidigt tycker jag ju verkligen inte om att tävla. Hur löser man den ekvationen? *suck*