Hon ålade sig ner i vattnet och hamnade förstås helt under vattnet. Ingen vidare teknik till en början.

Efter några dagar stod hon på bryggan och ville hoppa i helt av sig själv!

Hon tar sats…

…och kastar sig ut!

Och fortsättningen då? Jodå, hon simmade upp på land och sprang ut på bryggan och hoppade i vattnet igen. Många gånger.

I stort sett varje dag är vi nere vid vår ”hemliga” badplats i Åsasjön och badar, och igår tog jag med mig stora kameran och fotade Ztimma i vattnet. Vågar inte ens tänka på hur det skulle gå om jag snubblar när jag står där med vatten upp till armhålorna… Men lite risker får man väl ta?

Igår hade jag med den lilla kameran så jag kunde få bildbevis på att hon faktiskt simmade, men nästa gång kommer jag garanterat ta med den stora kameran – en rörlig hund går knappast att fånga med lilla kameran…

Hemma i värmen, skönt att ha sjön bara 5 minuters promenad bort!

Ztimma i hästhagen

Ztimma hälsar på islandshästen Vaka

Schäfrarna Dior och Ällen

Vackra Dior och Ällen

Vaka vilar

Närbild på Vaka

Mina favoriter…

Igår var vi på flatklubbens sommarträff i Osaby och träffade en massa härliga Straight Flush-hundar och deras ägare. Förutom detta fick jag se hur ett ”riktigt” Working Test fungerar, vilket ju är bra eftersom vi ska ge oss ut och tävla själva så småningom. Jag kan stolt berätta att ”min” kennel dominerade, eller vad sägs om detta: Vinst i Valpleken, trippelt i topp i Nybörjarklassen och vinst i Elitklassen. Riktigt kul att vara på plats! Stort grattis till er allihop!!

Valpleken vanns av S.F. Dancing Queen ”Queen” och matte Fia på 97p.

Nybörjarklassen:
S.F Yava och kennelmamma Carina, 92p, 1:a plac.
S.F Yamos ”Nemo” och Jenny, 91p, 2:a plac.
S.F Unbelievable ”Astrid” och Camilla, 88p, delad 3:e plac.
S.F Yatzy ”Kiwi” och Maria, 81p

Öppenklass:
Ztimmas faster Duckfinder’s Bella Notte ”Zazza” och Maria, 77 p, 2:a plac.
S.F Son Of A Goodly ”Sacke” och Eva, 52p, 4:e plac.

Elitklass:
S.F Velvet Vega och Andreas, 89p, 1:a plac.
S.F Number One Hundred ”Elsa” och Andreas, 71p, 6:e plac.

Kan säga att jag blir rejält sugen på att starta på prov snart jag med! Det var inte alls så svårt, krångligt och skrämmande som jag inbillat mig. En härlig överraskning.

Ztimma snart 15 månader.

I fredags kväll åkte vi ner till stugan för att koppla av. Jag hann träna lite linjetag och höger/vänster med Ztimma innan vi somnade tidigt i soffan. Kvällens belöning var pannkakor och det var riktigt poppis kan jag säga!

På lördag förmiddag kom Eva & Gizmo och vi åkte ut i skogen och la viltspår med älgklöv till båda hundarna. Medan spåren fick ligga ett tag gick vi ner till Nissan för att träna lite apportering med Ztimma, där hon vada över vattendraget för att komma åt dummyn. Till en början vågade hon inte gå över det strömma vattnet då hon inte såg botten, men efter några försök hittade hon en väg över och jag skickade några gånger till och mot slutet tvekade hon inte alls. Sen flyttade vi oss längre bort för att Gizmo skulle få hämta dummyn i lite djupare vatten och simma lite. Provade att släppa Z på ett ”varsågod” i lite djupare vatten också efter ett tag och hon hann nog inte tänka efter i det strömmande vattnet utan simmade ett par simtag när hon tappade fotfästet och hon såg helt cool ut. Sen fick hon ett litet sök på två dummies i ett uppvuxet område med buskar och högt gräs, jobbade kanonbra!

Sen blev det en liten paus med korvkokning och gott ben för hundarna i trädgården. Att ha Ztimma uppbunden ute ensam är inga problem alls längre, åh va skönt. Hon sitter eller ligger och väntar bara. Efter matpausen fick Ztimma bära en liten kråka och en duva, upptagen är lite långsamma men när hon väl fått ett grepp om fågeln håller hon fint. Ett sök med fåglarna på en äng blev det också och Ztimma jobbade jättefint. Som avslutning la jag ut fåglarna i ett litet stenröse och skickade på linjetag och hon löste den uppgiften fint också, det enda jag har att anmärka på är farten tillbaka de sista 10 meterna, som inte är direkt hög om man säger så…

Till slut var det dags att gå spåren och Ztimma fick börja, liggtiden var nästan tre timmar. Hennes spårarbete var tämligen uselt måste jag säga. Det var fuktigt i marken och medvind i spåret, men Ztimma spårade bara några meter innan hon började tveka. Förra viltspåret hon gick var hon skeptisk till en början men jobbade bättre och bättre under spårets gång. Den här gången tvekade hon hela tiden, gick två steg och duttade ner nosen i backen som för att se om hon var på rätt väg, sen stannade hon hastigt och tittade upp mot en backe och svansen var väldigt låg. Så fortsatte hon halva spåret, och hon vågade inte gå mer än ett par meter framför mig. Jag fattade ingenting, hon har inte haft problem med viltspår tidigare och doften av klöv, blod och vilt får henne väldigt intresserad. Efter en stund i spåret kom vi fram till ett område som var helt uppbökat, och då börjar ju tankarna snurra, var det vildsvin som varit på besök under tiden som spåret legat till sig??

Vi tog en paus och Ztimma fick lägga sig medan Johan, jag och Eva diskuterade lite om ifall man skulle bryta eller låta henne spåra klart. Jag vill inte uppmuntra och belöna ett dåligt arbete i skogen, men samtidigt är det ju bra om hon kan lyckas spåra klart trots att hon uppenbarligen är väldigt illa till mods. Efter pausen började hon jobba mer säkert och hon låg till och med på lite i linan, och till slut hittade hon klöven. Kan väl inte säga att hon var överlycklig över att hitta klöven, hon ville hellre spåra vidare, men efter lite ”dragkamp” med enorm älgklöv tog hon upp den och bar den till bilen.

Har fått lite att fundera över. Vad var det som påverkade henne så mycket? Jag är nästan helt övertygad om att det var vildsvinslukten som gjorde henne osäker, hon har aldrig tvekat så tidigare och eftersom hon älskar klöven och blodet när vi tag fram det ur frysen så tror jag inte att det är själva spåret hon tycker är läskigt. Eftersom hon dessutom tittade upp mot backen där vi så småningom gick förbi och marken var helt uppbökad, så blir jag ännu mer övertygad. Men om det nu skulle vara så att hon inte tycker om viltspår då?? Vi ska prova viltspår ett par gånger till den närmaste tiden så får vi se hur hon beter sig då, innan jag utvärderar det hela. Visar det sig att hon strular i varje spår så hoppar vi nog över det här med viltspår och kör på med personspår istället.

Sköt om er allihop!

I övrigt har veckan varit tuff med jobbrelaterade grejer varenda kväll och jag har inte kommit hem förrän sent på kvällarna. Min lediga fredag har använts till ta-igen-tid, alltså har den varit väldigt slapp och slö. Om en stund åker vi ner till stugan för att sova över där, och i morgon blir det viltspår med älgklöv och eventuellt lite vilthanteringsträning med pippifåglar för Ztimma. Upptag, avlämning och bäraövningar kan man inte få för mycket träning av!

Grön mamba på Universeum

Den senaste tiden har Ztimma varit minst sagt tråkig att träna med. Efter löpet har hon tappat motivation, intresse och fart, och att träna med henne har bara varit kämpigt. Jag gör helt enkelt så att jag bara tränar med henne när hon är riktigt pigg och motiverad, som hon var när vi var i stugan för några dagar sen. Då körde vi det första riktigt bra träningspasset med apportering på länge! Både linjetag mot två olika punkter, markeringsövningar, höger/vänster, stoppsignal och inkallning och hon hade bra fart och glädje hela tiden. Som avslutning fick hon ett par riktigt långa markeringar som Johan kastade.

I morgon är det sista tillfället på vår apporteringskurs… Tyvärr har hon både löpt och varit efter-löpet-skum under kursen så den har inte direkt varit givade för Ztimmas del, men jag har ju lärt mig en del och det är huvudsaken. Så typiskt bara att hon sätter igång att löpa när vi går kurs. Jag har i alla fall bestämt mig för att inte delta i varken Sommarträffen eller Unghundsderbyt med henne. Hon måste bli mer stabil och ”träningsglad” innan jag ställer upp på något tävlingsaktigt. Synd, synd… Nåja, det kanske går åt rätt håll nu?

I helgen ska jag försöka lägga ett viltspår åt henne och se hur det fungerar, ska försöka göra anlagsprovet i sommar/höst tänkte jag. Undrar också när jag på allvar ska sätta igång med lydnadsträningen, ett tag gick det väldigt bra men sen tappade jag lite motivationen att träna lydnad och numera kör jag mest apportering, som verkligen är skitkul!! Är så glad att jag valde en ras som gjorde att jag kom in i jaktapporteringsträsket.

Herregud… När jag ser såna här bilder längtar jag något otroligt efter en liten pälsboll att gosa med! Tack snälla Anna för den underbara bilden…

Jag har förresten fixat en sida för Ztimmas släktingar – ta gärna en titt!